amandaliljestrom

HUNDENS DAGBOK:
07.00 - Tjohoo, en promenad. Det är det bästa som finns!
08.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
09.00 - Tjohoo, ungarna är uppe. Det är det bästa som finns!
12.00 - Tjohoo, leka i trädgården. Det är det bästa som finns!
14.00 - Tjohoo, åka bilen. Det är det bästa som finns!
15.00 - Tjohoo, ungarna kommer hem. Det är det bästa som finns!

16.00 - Tjohoo, leka med en boll. Det är det bästa som finns!
17.00 - Tjohoo, matte och husse kommer hem. Det är det bästa som finns!
18.00 - Tjohoo, hundmat. Det är det bästa som finns!
20.00 - Tjohoo, bli kliad på magen i soffan. Det är det bästa som finns!
22.00 - Tjohoo, sova i mattes och husses säng. Det är det bästa som finns! 

                  

KATTENS DAGBOK

783:e dagen i fångenskap...
Mina kidnappare fortsätter att tortera mig med bisarra dinglande saker.
De frossar i färskt kött medan jag tvingas leva på torrfoder och slemmig burkmat. Det enda som håller mig igång är hoppet att jag en dag ska lyckas rymma, och den milda tillfredsställelse jag får av att klösa på möblerna.
Imorgon ska jag eventuellt äta ännu en krukväxt.
Idag misslyckades jag än en gång med att döda mina kidnappare genom att försöka fälla dem med min kropp.
Jag borde kanske försöka vid toppen av trapporna.
I ett försök att sätta mina förtryckare ur balans, framtvingade jag en hårboll i deras favoritfåtölj.
Kom ihåg: lägg en på deras säng.

Fångade en mus som jag bet huvudet av. Lade den huvudlösa kroppen vid dörren som ett tecken till mina kidnappare om vad jag är kapabel till, så att de ska gå runt i ständig skräck.
Bemötandet jag fick var en massa klappar, kramar och gullande om vilken duktig kissemiss jag är. Saker och ting går inte som planerat. På kvällen dök deras kumpaner upp för någon sorts sammankomst. Jag blev placerad i isolering under mötet, men jag kunde känna doften av deras mat och höra brottstycken från deras kriminella planer. Tydligen var jag inlåst på grund av min kraftfulla förmåga att framkalla något de refererade till som 'allergi'. Jag måste komma underfund med vad detta är så att jag kan använda det till min fördel.
De andra internerna smörar för våra fångvaktare och jag vågar inte anförtro mig till någon av dem inför risken att någon tjallar.

Hunden släpps regelbundet ur sina bojor men återvänder frivilligt. Han är uppenbarligen efterbliven.
Fågeln däremot ger intryck av att vara en informatör. Han pratar med våra kidnappare regelbundet, och jag är övertygad om att han rapporterar vartenda steg jag tar. Tack vare sin placering i metallrummet är han för tillfället i säkerhet.
Men jag kan vänta. Det är bara en tidsfråga innan mina planer slår i verket...



  

Jag o husse har nya rutiner nu för tiden.
Eftersom han har andra arbetstider nu så brukar jag alltid gå upp o äta frukost med honom på morgonen. Men det blir lite knepigt när matte är hemma.....då brukar husse lämna över "mat-frågan" till henne istället o bjuder mig endast på en liten skinkbit när han gör sin frukost. Husse tror att jag vill ta sovmorgon med matte, men där har han fel.... Ungefär 4 sekunder efter att husse gått så börjar jag väcka matte. Hon brukar kunna fördröja själva uppstigandet ur sängen en stund med lite voffe-mys o gos, men sen står det uppstigning, utfodring o utgång på schemat!
Idag var det bara bra att jag fick upp matte i tid, för hon skulle visst städa en massa här hemma innan hon skulle gå till jobbet. Jag är gärna med o städar, fast på mitt egna sätt...dvs med leksaker! Matte lyckas alltid hitta en liten lucka för städ-bus, idag blev det 2 långa pauser med olika "busar"...


...först lite dragkamp med "Raffis"...




....som segrare i denna duell, så fick jag välja nästa "buse"...


Min blåa pipis...






Showen är över nu...det återstår bara lite eftersnack om vad som var bra i buset o vad som kan göras bättre i nästa bus här på mattan.

Moster Carina, fabror Henke o lill-tjejen har bott på landet utanför Falkenberg under nästan 3 veckor nu.
Vi har inte kunnat åka o hälsa på dom tidigare, men igår blev det av. Farmor Inger, farfar Janne o farbror Mathias kom o hämtade oss o så drog vi iväg på söndags utflykt o söndags-mys!
Solen var på våran sida hela dagen, så det blev ett litet besök nere vid havet som låg bara ett stenkast från stugan.


Matte....jag ser havet!!!

Man blir himla busig av att få gå koppel-lös vid havet o känna vinden i pälsen....


....o sanden mellan trampdynorna...

..först blev det lite bus med farmor Inger....


...sen med moster Carina.....men det bästa buset o det bästa springet fixade jag helt på egen hand!!!






Hej då havet.....vi ses en annan gång. Måste gå tillbaka nu. Behöver både vätskekontroll o mat i magen!

Tänk att vid strandpromenaden så hade dom en ställning med gratis bajspåsar! Väldigt käck lösning på att slippa problemet med tvåbentingar som inte tar med sig påsar för att plocka upp efter sina fyrbenta vänner. Matte önskar att dom skulle sätta upp en sån i våran park hemma, det finns många tvåbentingar som "glömmer" att man måste ta med sig påse ut på promenader....

Moster Carina berättade att dom hade haft besök av några söta kattungar dom senaste dagarna...o mycket riktigt så kom dom på besök även denna dag. Fast dom hade nog inte räknat med att få träffa på mig.... Först dök en röd katt upp oden blev jätte arg när han såg mig o morrade..??!?!?!...jag trodde inte pissar kunde göra det, men han kunde minsann.

Sen dök hans kompis upp som inte skrämdes lika lätt av mig, utan han var rätt nyfiken o smög efter mig hela tiden. Fast matte tyckte inte om det, o sa till honom att han fick gå hem till sig....


Han var jätte fin o påminde jätte mycket om farmor Inger o farfar Jannes katt Miró med sin vita nos o vita tassar.

Vi åkte till centrum och vi letade upp ett pleijs där vi kunde äta...eller det var tvåbentingarna som skulle äta, min mat serverades i stugan. Tvåbentingarna blev märkbart besvärade av några getingar som svärmade runt deras mat....men getingarna mötte starkt motstånd av tvåbentingarna o gav upp tillslut!!


Det är väldigt fint i Falkenberg o vi passade på att gå en liten promenad innan det var dags att åka hemåt.




Lill-tjejen är så duktigt nu o kan gå alldeles själv. Det är inte jätte många steg o det är lite vingligt o ostadigt, men hon kan gå helt själv. Det är fantastiskt vad tiden går fort. Vi tjejer passade på att busa lite under våran promenad. Lillan tycker det är roligt att jagas, så hon fick jaga matte (med hjälp och hållning i handen av moster Carina såklart!)
Jag o matte fick presenter av lill-tjejen igår....hon kan så mycket bra saker våran lilla prinsessa!


...."utgifts-påsar" o smarriga Schmackos till mig o så muffinsformar till matte!!

Det vankades glad överraskning idag i form av promenad till Slottskogen med moster Emma!
Matte o moster Emma hade bestämt en liten promenad träff idag o vi hade tur med vädret, så vi styrde nosarna mot "Slottis" o Villa Belparc för en liten torsdagsfika!
Jag blev så uppspelt av hela sitiationen o hade full fokus på alla cyklister o löpare som attakerade från höger o vänster....jag ville helst springa efter dom hela högen, men det fick jag inte för tvåbentingarna!


Vätsekontroll är ett måste när man är ute på prommis....


Det var lite ruljans nere vid lounge avdelningen på bryggan, o jag hade perfekt spanläge från vårat plejs.


Idag hade jag mitt flexikoppel på mig, det var gott att kunna röra sig lite fritt o ligga en stund själv o njuta av tillvaron. 


Vi fick besök av några små söta fåglar oxå....dom trodde nog att dom skulle få smaka på det goiga som matte o moster Emma mumsade på, men dom fick flyga lottlösa därifrån.

Vi såg en uggla, ingen riktig, som satt på ett tak på uteserveringen. Den var nog placerad där för att skrämma bort nån form av oönskade fåglar.....men då undrar jag vad denna rosa krabat som stod mitt i en rabatt fyller för funktion??


Kanske bara var ett färgglatt inslag??

Nu har jag intagit en ny mys-plats i köket... Egentligen är platsen inte ny, men mattan är ny. Husses mormor har gjort den o vi fick den av farmor Inger när vi var i Ånge.... Här ska jag ligga o vänta on husse o ge honom en stor namnsdags-puss när han kommer hem! 

En fråga som ofta dyker upp när man träffar nya tvåbentingar o voffar är "Hur gammal är hon?"...det är märkligt att dom aldrig frågar efter mattes ålder, utan endast min.... Matte svarar alltid glatt "Min lilla gumma är 12 år".
Ja...det stämmer ju om man räknar tvåbentings-år...men hur blir det i voffa-år?
Många tvåbentingar säger att ett tvåbentings-år är sju voffa-år, men det är inte riktigt så enkelt. När man ska räkna ut hur gammal sin voffa är så måste man ta i beräkning att vi utvecklas olika i olika åldrar.
Härliga hund publicerade en käck tabell, där man lätt kan se hur många voffa-år som motsvaras av tvåbentings-år. 

HUNDÅLDER   MÄNNISKOÅR

2 månader         14 månader 
6 månader           5 år 
8 månader           9 år 
12 månader      14 år 
18 månader      20 år 
2 år                     24 år 
3 år                     30 år 
4 år                     36 år 
5 år                     40 år 
6 år                     42 år 
7 år                     49 år 
8 år                     56 år 
9 år                     63 år 
10 år                  65 år 
11 år                  71 år 
12 år                  75 år 
13 år                  80 år 
14 år                  84 år 
15 år                  87 år 

enligt tabellen är jag dryga 75 år...en mycket pigg 75-åring enligt matte!!

Matte har varit väldigt trögstartad dom senaste dagarna.
Först jobbar hon nätter o sover långt in på dagarna...o sen som grädde på moset så hade hon o husse en fest i helgen som varade långt in på småtimmarna, o det var minst lika svårt att få upp tvåbentingarna då!

...men skam den som ger sig, upp kom dom o ingen var gladare över det än jag!!
Jag träffade min fina Colin igår igen....han var med sin matte o en annan voffe-polare på våran gata. Det blev lite pussar o mys, men jag var lite trött efter partyt o inte riktigt på humör just då....men jag träffar nog honom snart igen, o då ska jag minsann vara redo för kärleks-mys!






 

Redan i måndags åkte jag o alla mina tvåbentingar i karavan med från Ånge mot Göteborg.
Jag åkte med farmor Inger o farfar Janne....vi som är i samma ålder får hålla ihop o låta ungdomarna husera i egna bilar då o då... Det var ett fruktansvärt tråkigt väder alla 75 mil, bara regn...regn...o så ännu mer regn..


Jag tycker att det är jätte roligt att åka bil, men dom sista 10 milen är väääääligt långsamma o känns onödigt långa o sega.
Semestern är slut o nu är det andra bullar som gäller....det är slut på att springa omkring på en helt egen trädgård o göra lite som man vill under dagarna. Nu är det promenader under lite mer kontrollerade former som gäller, dvs med koppel, o inge busa med mina pipisar utomhus.
Det är lite trist men samtidigt är det mysigt att vara hemma o njuta av min favorithörna i soffan


...funkar bra både i svart-vitt...


...o i färg...

Dagarna försvinner i ett nafs o jag njuter till max varje dag av att ha 5 kärleksfulla tvåbentingar runt omkring mig hela tiden. Kopplet ligger på hyllan o jag får springa omkring här på gården själv, jag vet att jag inte får gå ut på gatan o håller mig i närheten av huset hela tiden. Ibland kommer matte o kollar till mig så jag inte hittar på nåt voffe-bus. Hon kom på mig att gräva i en rabatt häromdagen, o det var mäkta populärt hos tvåbentingarna....

Igår var vi i Bensjö o njöt av god fika, bus o mys....o mygg.... Fast det var mest husses bror som fick den stora äran att bli mygg-biten, jag klarade mig utan ett enda!!



Brygg-mys


Pipis-bus...

Idag har varit en mycket speciell dag...idag fyller nämligen husse år. Matte hjälpte mig att göra en liten "ledtråds tipspromenad" till husse så att han kunde hitta sitt paket som jag har köpt till honom (med hjälp av matte såklart!)....


..Husse du måste vakna nu....stora saker på gång ute på gården!!!


.....första ledtråden fick husse direkt av mig.....


...resten satte matte ut runt huset....


...o dom ledde tillslut till...


...presenten!

Jag o farmor Inger bakade en tårta till husse, o den skulle vi äta efter husses tipspromenad


Precis när vi skulle dyka in på läckerheten så dök det upp 2 tvåbentingar till, som oxå hade en voffa med sig. En jätte gullig liten tollar-tjej som är 2,5 år. Hon heter Izzy o bor i Hudiksvall! Vi hade himla kul jag o Izzy, o hon fick låna mina leksaker en stund när hon blev lite rastlös....hon hade mycket spring i benen.


När Izzy stack iväg på "eget uppdrag" passade jag på att leka med matte...



Eftersom tvåbentingarna kalasade på tårta o grejer så fick jag något extra jag med...matte hade köpt märgben. I löööööv märgben! Grymt gott. Matte däremot tycker väl att det är sådär när jag ska bära runt benet för att hitta lämplig plats att inta godsaken, men det gör inget när man är utomhus...


.....Åh wow...till mig?!


...vart ska jag äta den här nu då...


...njäeh...inge bra plats här heller...


.....kanske borta i gräset...


...perfekt...



Inte en enda gång sen matte kom hit har jag träffat på mina polers här. Matte har lovat att vi ska gå o titta om vi kan hitta dom sen...men först ska jag äta upp mitt ben, så man får ordentligt med energi inför eventuella kvälls möten....

Matte ringer varje dag för att höra hur vi har det på semestern, o jag har det så bra man bara kan ha det. Massa tvåbentingar som står till mitt förfogande hela dagarna o som ser till att jag ahr det bra! Vad mer kan man önska??
Mina dagar består av följande....


...mys....


....mys.....


....mys....


....bus o lek....


...o slutligen mys....

Mellan allt mys o bus klämmer vi in en del ätande av både mat o godis oxå! Livet är allt bra när man har semester o kan njuta av tillvaron utan massa krav o måsten.

...på matte!