Bättre o bättre dag för dag...
Igår kväll åt jag min sista värktablett, nu har jag bara 2 dagar kvar med min anti-inflammatoriska medicin kvar. Matte bakar in tabletterna i smarrig leverpastej, så inte gör det mig nåt att jag får massa tabletter under dagarna....snarare tvärtom...jag har ju ingen aning om vad jag stoppar i mig, men gott är det....
Det drar o spänner en hel del i mitt sår, o jag tycker det är lite obehagligt när det blir sådär. Då brukar jag göra ett tappert försök att finta bort det onda genom att smyga omkring o hoppas på att det dumma fastnar nånstans på vägen, tyvärr misslyckas jag alltid med uppdraget.
Igår tog matte av mig mina bandage, dom fyller inte så stor funktion längre.
Doktorn har sagt till matte att det endast är korta promenader på max 10 min och absolut ingen ansträngning för min del som gäller dom närmaste 3 veckorna. Det är väldigt trist att inte få den motionen jag är van vid.
Men när tratten åker av o de vankas toalett-besök så bli jag så himla glad o sprallig o har svårt att tygla mina känslor, o ännu värre känns det när det visar sig att jag bara hamnar i parken en stund.
Jag o matte har hittat världens fräckaste fågelbo ute vid min toalett.
Det är visst inte bara tvåbentingar som bor i höghus, även fåglisarna i stan gör det...o alla har egen ingång, värsta lyxen ju....
Jag har svårt att låta bli mitt sår på magen då jag inte har tratten på mig, så det blir endast korta stunder utan den på inomhus. I början tyckte jag det var väldigt läskigt med den där tratten, men nu har jag vant mig såpass så jag tom kan sova med den på.
Tass // Amanda
Det drar o spänner en hel del i mitt sår, o jag tycker det är lite obehagligt när det blir sådär. Då brukar jag göra ett tappert försök att finta bort det onda genom att smyga omkring o hoppas på att det dumma fastnar nånstans på vägen, tyvärr misslyckas jag alltid med uppdraget.
Igår tog matte av mig mina bandage, dom fyller inte så stor funktion längre.
Doktorn har sagt till matte att det endast är korta promenader på max 10 min och absolut ingen ansträngning för min del som gäller dom närmaste 3 veckorna. Det är väldigt trist att inte få den motionen jag är van vid.
Men när tratten åker av o de vankas toalett-besök så bli jag så himla glad o sprallig o har svårt att tygla mina känslor, o ännu värre känns det när det visar sig att jag bara hamnar i parken en stund.
Jag o matte har hittat världens fräckaste fågelbo ute vid min toalett.
Det är visst inte bara tvåbentingar som bor i höghus, även fåglisarna i stan gör det...o alla har egen ingång, värsta lyxen ju....
Jag har svårt att låta bli mitt sår på magen då jag inte har tratten på mig, så det blir endast korta stunder utan den på inomhus. I början tyckte jag det var väldigt läskigt med den där tratten, men nu har jag vant mig såpass så jag tom kan sova med den på.
Tass // Amanda
Kommentarer
Trackback
